Flerbarnsmorsan

Ja för 1½ vecka sen kom våran underbara Noomi.

Ja faktiskt så blev det en tjej till men det gör absolut inget. Vi båda ville det innerst inne. Det här med tjejer kan vi ju nu. Ler

Dagen D började iallafall med att vi åkte till svärmor och svärfar där titti, thomas och görel var för att fira och minnas hjärtats morfar som skulle fyllt år. Mamma var också med. Vi åt gott och hade trevligt. Dock måste jag känt på mig något för jag sa till svärmor att det snart skulle vara dags. Att jag inte trodde vi skulle gå full tid.
Och de hoppades det skulle bli på Brolles dag. Min farfar fyllde tydligen också år 19 september.

Så småningom så åkte vi hem då vi skulle lämna Natalie hos sin mamma Så vi åkte och då hon bor nära Norrköping sa vi att det är ju lika bra att det sätter igång nu. Men icke.  Åkte hem och tog det lugnt. Nattade Madeleine och Cornelia runt 19.30. Hade börjat känt lite samandragningar när vi skjussade Natalie räknade lite på skoj tyst för mig själv för att inte oroa mamma och hjärtat. ;) Men vid 20.00 kände jag att kanske är det något på gång.  Så det blev att natta madeleine och cornelia och under tiden värkarna blev kraftigare städade jag kaninburen.

Efter påputtning av hjärtat så ringde jag in till förlossningen. Då var det mellan 10- 8 min mellan värkarna. Jag blev ordinerad ett bad som man alltid blir. Men nu visste de iallafall att det var på gång. Gick fort med Cornelia så.
Ett bad tog jag och då kom värkarna med 2 - 3 minuters mellanrum. =o) Blev lite orolig då min skräck är att föda på väg in. Valde att gå upp och packa det sista i väskan. Hjärtat blev nog lite orolig då för han gick ner och gjorde smörgåsar och sa att vi skulle åka in. Jag tyckte dock han kunde sova några timmar. Klockan var då 01.00 och jag ringde för att stilla sambons oro. Dock tyckte de vi skulle komma in på undersökning. Sagt och gjort. Ringde mamma som jag förvarnat. Hon hade precit somnat och lät inte allt för glad. Haha

När hon kommit över åkte vi. tog bara en 20 min en halvtimme in till stan och då hade det kommit 2 värkar så jag var beredd att få åka hem igen. Då var klockan 02.00. 
Väl där inne lyssna de på gumman och var inte riktigt nöjda med hjärtljudet men det tog sig när jag la mig på sidan. Men innan när de sa att det var lågt osv började man oroa sig för det. Skulle det bli kejsarsnitt, vad är fel osv. Värkarna kom inte så ofta då heller så jag var fortfarande beredd på hemgång. Var öppen 5 cm när hon kollade. Tror hon hade räknat med mindre. =o) 
Låg där och filosoferade och diskuterade namn med hjärtat. Kom några kraftiga värkar men inte många tyckte jag. La mig till rätta för att försöka sova lite och blev förvånad över att det kom en
krystvärk 03.50 var då klockan. Kallade på den underbara personalen och satte igång. Efter att vi donat med både ben stöd och ställning. Jag hade skrivit hur jag ville förlösas. Jag hade önskemål om lustgas, akupunktur och gynställning typ. Lustgasen blev inget med akupunkturen skippades också och gynställningen gjorde för ont i ryggen så det blev på sidan. Men klockan 03.59 kom hon ut och jag är idag glad att jag inte hade smärtstillande och att det blev på sidan. =o) För så ont som jag mindes det från Cornelia gjorde det inte. Det känns ju men hade väntat mig mer smärta. Tur jag lyssnade på hjärtat och vi åkte in för snörpan hade navelsträngen ett varv runt halsen, det vet jag inte om vi klarat själva.

Är så tacksam för min sambo. Det stödet han visade och kärleksfullheten han visade under och efter förlossningen det stärkte. Och så underbar han varit nu när vi kommit hem. Det tvivlet man kan ha för att någon älskar en är totalt borta. Nu känner jag bara lycka för familjen och kärleken. Jag ÄLSKAR mina barn och min Sambo såå mycket.

En till perfekt tjej tittade då ut 20:e september klockan 03.59
Då vägde hon 3380 och var 50 lång.
Hon fick namnet Noomi Viktoria Johansson-Ukne